Min bärbara dator fungerar igen och jag äro lycklig. Att ligga i soffan framför tv'n och surfa runder ibland massa fina babysidor är lyx. Har redan hunnit med att spara ett antal sidor till mina favoriter. Har mixtrat ihop en liten bild hur jag vill ha vårt lilla pojkrum, ganska enkelt och pojkigt, såklart.




Häromdagen fick vi hem våra tider för föräldrarutbildning och det är fullt ös på lillkillen där inne, helt sjukt. Går vi igenom denna resan just nu? Jag har lite svårt att förstå faktiskt, fast att jag känner att där är något i min mage förstår jag inte riktigt hur han ska få plats? Och att han ska komma ut till oss. Och varenda gång jag tänker på det kommer tårarna.. Av vad? Otrolig glädje och spänning, men också dessa jäkla hormoner som sprudlar inom mig. Ha ha. Detta är häftigt, WOW vad coolt det är. Förstår att det är helt magiskt när man får upp sitt barn på bröstet, men jag kan helt omöjligt förstå HUR magiskt det är och vilka känslor man utvecklar.

Den 4:e April återstår det 4 månader tills han är beräknad att komma. 4 månader? Var har dessa 5 månader tagit vägen? Det finns längtan tills den dagen, men jag vill gärna gå dessa 4 månader och förberedas ännu mer på vad som komma skall.. All planering är superkul, mysig och något man behöver, iallfall jag.

Vi hade en A4 sida med fina namn åt honom, men nästan alla är strukna igen. Jag har ett namn som jag känner är helt rätt, spelar ingenroll hur kan kommer att se ut för det kommer passa honom som handen i handsken. Emil höll inte alls med mig från början, men nu börjar han mjukna lite och jag har fått Farfar på min sida. Hi hi.. Det kan hjälpa mig lite!

Hitills har jag bara gått upp 2 kilo, vilket betyder att det bara är bebisen och alla tillbehör därinne som väger och att jag skött kosten bra. Än sålänge. Bryr mig inte så mycket om hur många kilo jag kommer att gå upp, men helst vill jag inte att han ska va sockerberoende när han kommer ut.. :)