NAMNVAL



I början av graviditeten när jag bara hade symptomer av att vara gravid men inte visste om där verkligen va något inne, förstod att där verkligen va något inuti. Vi hade ännu inte varit på ultraljud eller känt av honom överhuvudtaget. Förstod jag inte riktigt vad alla mena när dom undrade om jag känt en spark eller rörelse, och hur fantastiskt det va när man förstod att det var bebisbus i magen och inte en falsk magkurr utan ljud. Nu vet jag va alla mena med den känslan och hur man skulle njuta trots att klockan va 06.00 på morgonen. Det är helt magiskt att han finns där inne, sparkar, snurrar och boxas. Trots att jag ibland kissar på mig efter klockrena sparkar så får han lov att sparkas hur mycket han vill, för jag bara njuter. Magen buffrar och Emil kan känna det lilla livet. Det är häftigt och jag kan nog förstå att det är något man kommer att sakna när han väl ploppat ut.

Och det här med namn.. Det är så svårt! Jag vill kunna berätta för honom varför han heter som han gör den dagen han undrar. Att han efter Emils jättecoola farfar har fått namnet Hartvig (som är helt bestämt). Lite svårare att hitta ännu ett namn med en koppling till något och sen även ett tilltalsnamn. Jag har alltid älskat namnet Emil och Emil i Lönneberga va min stora idol som liten, och jag vill att hans tilltalsnamn ska ha en koppling till namnet Emil och hans underbara Pappa Emil, två flugor i en smäll lixom. Och då har vi ju mitt namnförslag som jag älskat från första gången jag hörde det av blivande farfar för något år sedan. När Emil va liten kallades han för Limme av sin pappa och jag trodde inte att Limme var ett namn förrän vi var på konsert på Ängelholms Stadsbibliotek (då jag var i cirka vecka 10 och redan hade börjat spåna på namn) och de presenterade basisten Limme. Som är den ända Limme i hela Sverige och som har namnsdag den 7:e April, dagen efter min födelsedag och på min morfars födelsedag.

Jag har lite krav på namnet han ska heta. Det ska vara busigt, lite som ett smeknamn och inte rimma på något konstigt! Det ända negativa jag kan se är att varje gång han får frågan vad han heter kommer alltid reaktionen vara -"heter du det eller är det vad du kallas?!". Va tror ni?

Det har en koppling till namnet Emil, sin pappa Emil och till min morfar plus. att jag aldrig kommer råka glömma hans namnsdag. Det är busigt. Rimmar inte på något konstigt. En smeknamns touch. Och det finns bara en i hela landet som heter Limme. Blivande farfar och mormor röstar redan med mig, min lillasyster Sanna tror att han kommer bli mobbad.. Och Pappa Emil blir mjukare för förslaget ju mer det näms. Är jag lite på rätt väg då? hi hi.

Va tycker ni?
Varför valde ni de namnet/namnen era barn bär?


Kommentarer
Anonym

Så här på rak arm så får namnet sjunka in lite dels för att det är så ovanligt. Inget man hört så det är ju nytt på namnfronten men en väldigt fin tanke bakom och emil baklänges:) (det fattade robin snabbt:))

Namnet Elinne kom fram när jag för ngra år sen satt och skrev namn jag tyckte var fina vilka var bl.a. Linn och Ellen. Så när pennan gled så kom Elinne:) Yrsa kom ifrån Ingela som drömde om detta innan E var född. Då var tanken att Elinne skulle heta efter båda våra farmödrar som gått bort. Men Ingelas dröm var typ att E kom till henne och sa att hon inte behövde föra vidare namnen för de mådde bra typ och så hade hon sagt att hon hette Yrsa Elinne faktiskt:) När I berättade detta rynkade vi på näsan och tyckte att det var lite konstigt. Men sen växte det mer och mer och när jag googlade det så är det en i Sverige som har namnet Yrsa Pärla och det namnet satte sig ordentligt. Sen har Yrsa namnsdag 21oktober alltså dagen efter min födelsedag:) sen betyder Yrsa regnbåge. Så så blev det Elinne Yrsa Pärla Unkuri:) nu kopierar jag detta till mitt blogginlägg:)

2011-03-28 @ 20:39:27
Tina

Vilken tänkare du e jonna. Ni ska naturligtvis döpa barnet till vad ni vill....glöm släktnamn. Limme, Hartvig, Månstråle, Fullavspringibenen Olsson/Fröidh



Kraaam

2011-03-29 @ 11:34:55
jesper fröidh

Jag tycker att det är ett jättefint namn! Lät för sportskommentorerna att skrika när han gör mål i något landslag. Lite lagom busigt namn. Sedan tycker jag att hartvig är ett coolt namn. Om jag får en son nån dag skall han hetta Lill-sture i mellannamn. Lycka till med namnvalet kram Jeppe

2011-03-29 @ 18:03:08
Jonna

Tina: Ja det har du helt rätt i! :) Jag vill att där ska vara en liten tanke bakom! Kram



Jeppan: Ja det blir lätt för dom att säga :) Och när alla talangscouter väl hör hans namn en gång kommer dom lägga det på minnet eftersom att de förmodligen aldrig hört det namnet förut! :) Vi ser fram emot Lill-Sture! :) Kramis

2011-03-29 @ 19:56:37
URL: http://jonnatereseolsson.blogg.se/
Maja

Jag älskar namnet!! Ni bara måste köra på det ju! Gulligt och busigt, men ändå så vuxet snyggt på samma gång! Låter nästan lite skånskt i mina norrländska öron. ;)



Go for it!

2011-04-02 @ 15:40:02
URL: http://majaoberg.bloggspace.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0